Projektet syftar till att kunna förverkliga en gemensam planering för förbättrade förutsättningar för framgångsrika räddningsinsatser i Kvarkenområdet. Detta ökar tryggheten vid transporter mellan länderna och transporter som pas¬serar genom Kvarken. Projektet vill skapa ett nätverk mellan kompetenser och personer verksamma i de båda länderna som kan utnyttjas när det saknas specia¬listkompetens eller vårdkapacitet i det egna landet, liksom vid språkproblem. Achievements: Om resultaten av projektet Stor olycka i Kvarkenområdet Vid en olycka i Kvarken har regionerna i Finland och Sverige ett gemensamt ansvar att lösa situationen på ett så bra sätt som möjligt och begränsa skadeverkningarna samt rädda liv. Idén till projektet initierades efter en övningssituation i ett tidigare projekt (Prehospital sjukvård i Kvarkenområdet) där bland annat svårigheterna att upprätta kontakt mellan Vasa centralsjukhus och Norrlands universitetssjukhus uppdagades. Behovet att skapa ett nätverk för att tillvarata och förbättra samverkan, såväl till vardags som vid allvarliga händelser blev uppenbart. Projektet startades för att skapa en gränsöverskridande verksamhet och förstärka samarbetet vid en eventuell olycka till sjöss eller i närliggande områden. Projektet har genomfört många gemensamma aktiviteter med många fler aktörer än vi förutspådde när vi startade projektet. Utifrån målen togs fem arbetspaket fram. Målen som låg till grund för arbetspaketen var: 1. Skapa ett nätverk över Kvarken för att klara gemensamma skadesituationer tillsammans och utarbeta detta med medverkan från Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsministerium. 2. Skapa nätverk för att kunna hjälpa varandra när respektive land behöver stöd vid större särskild händelse, likväl som till vardags. 3. Skapa katastrofplan för gränsöverskridande insatser genom förstärkt samarbete och god kommunikationsförmåga, för att vara förberedda på att genomföra en gemensam räddningsinsats i Kvarken eller att hjälpa varandra vid en räddningsinsats på endera sidan av Kvarken i kustnära områden. 4. Skapa planer för att vid en nationell olycka med patienter från det andra landet snabbt kunna skapa kontakt och skicka patienter för vård i hemlandet. 5. Arbeta för att fältpersonal på skadeplats känner till ledningsorganisationen för respektive land och vilka kommunikationsvägar som kan användas för att samarbeta. 6. Överbrygga språkliga problem. 7. Kunna koppla upp katastrofledningarna direkt mot varandra via mail, telefon eller video. 8. Skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan SOS Alarm i Skellefteå och Nödcentralen i Vasa, så att de känner varandras resurser, tillgång till kompetens och transportkapacitet för bättre samarbete över Kvarken. 9. Skapa bättre förutsättningar för kommunikation på skadeplats. Finland har idag ett digitalt kommunikationssystem. Sverige är på väg att införa ett liknande, vilket ger förutsättningar för bättre kommunikationsvägar. 10. Inventera utrustning som kan användas gemensamt. 11. Klargöra ledningsförhållanden, ansvar och befogenheter vid gemensam insats. 12. Se möjligheterna till simulering av katastrofsituationer i området. 13. Belysa hypotermiproblematiken vintertid. 14. Träna och öva efter nya planer.Arbetspaket 1: "Nulägesanalys" (innehåller målen 1 och 2) • Nulägesanalys av hur transportmöjligheterna ser ut på respektive sida av Kvarken • Nulägesanalys av vård- och behandlingsmöjligheter på respektive sida av Kvarken • Transportmöjligheter över Kvarken • Skapa ett nätverk över Kvarken för att klara gemensamma skadesituationer tillsammans och utarbeta detta med medverkan från Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsministerium • Skapa nätverk för att kunna hjälpa varandra när respektive land behöver stöd vid större allvarliga händelser, likväl som till vardags • Inventera resurser till sjöss Resultat sammanställdes gemensamt i dokument som heter "Arbetspaket 1, Vård och transportmöjligheter i Kvarkenområdet, Vasa sjukvårdsdistrikt, Västerbottens läns landsting" Samma dokument innehåller finsk översättning. Arbetspaket 2: "Katastrofplaner" (innehåller målen 1, 3, 4, 5, 6, 10 och 11) • Jämföra katastrofplaner • Riskinventera vårt gemensamma område • Inventera utrustning • Skapa bilaga till ordinarie katastrofplan • Arbeta för att fältpersonal på skadeplats känner till ledningsorganisationen för respektive land och vilka kommunikationsvägar som kan användas för samverkan • Klargöra ledningsförhållanden, ansvar och befogenheter vid gemensam insats • Skapa en terminologi med de vanligaste termerna och begreppen som används i en räddningssituation Resultaten sammanställdes gemensamt i dokument som heter "Arbetspaket 2, Jämförelse av katastrofplaner Vasa sjukvårdsdistrikt, Västerbottens läns landsting". Samma dokument innehåller finsk översättning. Arbetspaket 3: "Kommunikation" (innehåller målen 6, 7, 8 och 9 ) • Överbrygga språkliga problem • Kunna koppla upp katastrofledningarna direkt mot varandra via e-post, mail, telefon eller video • Skapa bättre förutsättningar för ett bättre samarbete mellan SOS Alarm i Skellefteå och Nödcentralen i Vasa • Skapa bättre förutsättningar för kommunikation på skadeplats Resultat: Studiebesök och medverkan i både gemensamma planeringsmöten och övningar förbättrade kontaktvägarna. Den terminologilista vi sammanställde var värdefull vid kontakter och övningar. Projektet hann inte med att undersöka möjligheten för bättre kommunikation på skadeplats via systemen "VIRVE och RAKEL". Arbetspaket 4: "Behovsstyrd utbildning" (innehåller målen: 12,13 och 14) • Kunskapsinventering • Simulering och beslutsstöd• Hypotermi, inventering, utrustning, utbildning och övning • Teoretiska övningar, lärande seminarier, föreläsningar • Praktiska övningar Simulering och beslutsstöd kvarstår då det inte hunnits med under projekttiden. Resultat: Flera praktiska övningar som föregicks av seminarier, föreläsningar och teoretiska övningar, har höjt kunskapsnivån hos målgruppen. Projektet har bland annat tydliggjort roller, ansvarsförhållanden och organisationsfrågor. Att praktiskt öva en stor allvarlig händelse till sjöss har ökat vår kompetens på båda sidor om Kvarken, skapat ett nätverk och breddat vår gemensamma beredskap. Resultaten har också nått ut till en stor andel räddningspersonal, både inom sjukvård och samverkande organisationer och myndigheter, på båda sidorna om Kvarken, vilket inte skulle ha varit möjligt utan SIK-projektet. Arbetspaket 5: "Information om projektet och kunskapsspridning" (innehåller målen: 1, 13 och 14). • Seminarier och utbildning • Massmedia • Projektutställningar, konferenser • Informationsplan Resultat: Området som detta projekt berör har ett stort massmedialt intresse och SIK projektet har rapporterats om i finsk och svensk press flera gånger. Media har inbjudits att bevaka övningar och också gjort reportage om detta, bland annat om slutövningen ROY. Under projekttiden har vi också haft en webbsida med många besök, särskilt under övning ROY. Arbetet kring ROY 2010 påbörjades under hösten 2009. Mars 2010 genomfördes ledningsövning för båda ländernas kris-och beredskapsledningar. Även ett lärande seminarium via videolänk med Vasa genomfördes i april, där man i teorin spelade upp en stor skadehändelse till sjöss (det som skulle övas praktiskt i övning ROY). Samverkan, kommunikation, gränsdragningar och omhändertagande av skadade övades teoretiskt. I september 2010 genomfördes praktiskt övning ROY, ett samarbete mellan sjukvården i VLL och Vasasjukvårdsdistrikt, samverkande myndigheter och organisationer. Övningen var en sjöräddningsinsats, ledningsinsats och sjukvårdsinsats. Övningen uppmärksammades av lokal press och en fotograf hade anlitats som dokumenterade för SIK-projektets räkning. Totalt var fler än 150 personer på båda sidor om Kvarken involverade i övningen. Syftet var att träna samverkan mellan Regional krisledning i Västerbottens läns landsting och krisledningen vid Vasa sjukvårds-distrikt för att så snabbt och effektivt som möjligt omhänderta drabbade vid stor olycka till sjöss. Mätbara mål sattes upp för sjukvårdens insats. En gemensam utvärdering av sjukvårdens insats finns sammanfattade i en särskild rapport. I mars 2011 genomfördes också en gemensam mindre TableTop-övning med involverade aktörer. Syftet var att med hjälp av i förväg utskickade frågor, följa händelseförloppet och jämföra svaren kopplade till övning ROY. Vidare har projektmedlemmarna deltagit i konferenser, projektutställningar, seminarier och föreläsningar och spridit budskapet om projektet. Projektet har nått ut till målgruppen via föreläsningar, seminarier, rapporter och övningar. Målgruppen var sjukvårds- och räddningspersonal i Finland och Sverige och de båda målgrupperna har aktivt deltagit i arbetet. Sjöräddningsenheterna var mycket positiva till projektet och har bidragit med sin kompetens och gett stor framgång för projektet. Det har funnits med ett flertal organisationer i projektets genomförande: • SOS alarm (Skellefteå) har deltagit vid planering och genomförande. Inga övningar har kunnat genomföras utan stöd från SOS Alarm. Uppdatering av egna händelsetypplaner (HT-planer). • Österbottens Nödcentral har aktivt deltagit i planeringen och genomförandet av övningar. Inga övningar hade kunnat genomföras utan deras deltagande. Nödcentralen har också varit aktiv då man gått igenom planer för höjande av beredskapen med finska och svenska aktörer. Möjliggjort studiebesök av projektets medlemmar • Sjöfartsverket, bl.a. JRCC i Göteborg, Regionala Samverkansrådet för Norra Bottenhavet Har aktivt deltagit i utbildningsinsatser, seminarier, övningar. Varit ansvariga för övningsplaneringen av sjöräddningsdelen, gemensamt erfarenhetsutbyte med sjukvård och finska motsvarighet. Inget av ovanstående hade varit möjlig utan deras medverkan och expertis. • Sjöräddningscentralen i Vasa och Åbo deltagit i planering och genomförande av övning ROY, har varit till mycket stor hjälp vid planering av utbildningar och övningar. Har tagit emot studiebesök av projektets medlemmar. Larmet från JRCC i Göteborg skickades till MRCC i Åbo. • Västra Finlands Sjöbevakningssektion (bf TURSAS) har aktivt deltagit i projektet och varit en viktig länk vid planeringen och genomförandet av övning ROY. Har också varit aktiv då man gått igenom planer för höjande av beredskapen med finska och svenska aktörer. • Regionsförvaltningsverket i Sydvästra Finland deltog i sin roll som samordnare av beredskap och beredskapsplanering vid planering av övning ROY. Deras roll var främst observerande. • Bevakningsflyg division (Åbo bevakningsflygdivision, Super Puma) skulle ha deltagit i Övning ROY, men på grund av tät dimma under övningsdagen kunde helikoptern inte flyga ut till skadeplatsen med VEKA gruppen. Gruppen medverkade som skademarkörer på finska sidan och blev transporterade med vägambulans in till Vasa sjukhus i stället för helikopter. • Osterbottens Räddningsverk. Har aktivt deltagit i utförande av projektet. De har varit en aktiv part vid planeringen av första vården inom Vasa sjukvårdsdistrikt, vid utbildningstillfällen samt vid övningar. Projektet hade svårligen kunnat genomföras utan räddningsverkets expertis och sakkunskaper. • Umeå Brandförsvar och deltidskåren i Holmsund har deltagit vid planering samt genomförande under övningar samt bidragit med sin expertis vid gemensamma seminarier och utbildningsinsatser. Ingen övning hade kunnat genomföras utan deras medverkan. • Kustbevakningen i Holmsund och Härnösand, deltagit vid planering samt genomförande under övningar samt bidragit med sin expertis vid möten, seminarier och utbildningsinsatser. Svenska Sjöräddningssällskapet (SSRS) i Holmsund deltagit vid planering samt genomförande under övningar samt bidragit med sin expertis vid möten, seminarier och utbildningsinsatser.• Sjöräddningssällskapet i Vasa deltog under hypotermiutbildningen. • RG Line Ab deltagit vid planering samt genomförande under övningar. Möjliggjort studiebesök av projektets medlemmar i tidigt planeringsskede. RG Lines båda befälhavare deltog i TableTop övningen i Vasa. Scenariot var en brand på RG Line så övningen kunde inte ha genomförts utan deras medverkan. • Polismyndigheten Västerbottens län, deltagit vid planering och genomförande av övningar samt under utbildnings/seminarium för funktioner krisledning. • Polisinrättningen i Österbotten (Appel) deltog i övning ROY. Polisens uppgift var att tillsammans med rederiet identifiera alla passagerare, skadade och döda. • Yrkeshögskolan NOVIA bidrog med studerande som spelade evakuerade passagerare och skadade och omhändertogs på Vasa centralsiukhus under övning ROY. • Yrkesakademin i Vasa deltog med studerande som agerade skademarkörer och omhändertogs på Vasa centralsiukhus under övning ROY. • Trafiksäkerhetsverket, TraFi, Bottniska vikens inspektionsenhet Deltog vid planering av övningar som sakkunniga, fungerade som observatörer under ROY övningen. TraFi svarar för sjösäkerheten. • Västerbottens läns landsting (Personal från: Regional krisledning VLL, Lokal krisledning NUS, Ambulanssjukvården, Akutmottagningen NUS, Operations centrum NUS, Holmsunds hälsocentral) medverkat under gemensamma seminarier, utbildningsinsatser och övningar. • Vasa Sjukvårdsdistrikt. Personal från: Dejour polikliniken, Beredskapsledningsgruppen, medverkade under övningar,utbildningsinsatser och seminarier. Inga övningar hade kunnat genomföras utan deras medverkan. • Umeå Universitet, Omvårdnadsinstitutionen. Förberedelser och övningsinformation före ROY övningen, deltog som markörer under övningen och deltog sen i skriftlig utvärdering av övningen. • POSOM (Psyko-Socialt Omhändertagande) Umeå, Deltagit vid en TableTop övning som sakkunnig i frågor som rör omhändertagande av fysiskt oskadda vid en stor skadehändelse. • Umeå kommun, gymnasieskolan, Midgårdsskolan Deltog i förundervisning till övningen Brand ombord på RG Line Projektets genomförda insatser har ökat kunskap och kompetens om samverkande organisationer, myndigheter, frivilliga organisationers ansvarsförhållanden och arbetssätt på både svensk och finsk sida. Beredskapen för att kunna hantera en liknande skarp händelse såsom övning ROY har förbättrats betydligt. Jämförelsen av kris-och katastrofplaner/beredskapsplaner gav upphov till att säkerställa kontaktvägar. Vem som kontaktas och hur kontakten tas, oavsett tid på dygnet. Inom projektet har beslutats rutiner för vem som kontaktas och hur kontakt tas över landsgränser, förtydligat arbetsroller, ansvarsområden och ledningsansvar vid händelser till sjöss, men även förtydligat kontaktvägar vid "vardagshändelser" mellan sjukvårdsledningarna i båda länderna. Samarbetet kommer att fortsätta enligt dessa rutiner vid planeringen av katastrofberedskapen i Kvarkenområdet. Projektet bidrar till att förstärka tryggheten vid transporter mellan länderna och transporter som passerar genom Kvarken. Projektet har även gynnat personliga kontakter mellan olika befattningsinnehavare.Projektet har vida överskridet det förväntade resultat som sattes upp vid projektets start vad gäller deltagande personer i gränsöverskridande erfarenhetsutbyte och som deltagit i gemensamma utbildnings- och skolningsinsatser. Kommentar från samordnande stödmottagare kring projektet: Trots att vi har ett gemensamt språk finns många ord och uttryck som skiljer oss åt. Det framkom allt eftersom projektet och de gemensamma dokumenten färdigställdes. Vi fann att organisationerna uppvisade stora olikheter medan kunskapen i verksamheten var mycket samstämmig. Den terminologilista som sammanställdes hade vi stor nytta av. Vi har skapat ett nätverk, fått en bredare kontaktyta och skapat en god grund för fortsatt samarbete. Short about the results of the project Big accident in the Kvarken-area/Stor olycka i Kvarkenområdet (SiK) In this project, Västerbottens läns landsting worked together with Vasa sjukvårdsdistrikt. The total budget was 383 400 €, out of which EU had allocated 191 700 €. The project used 93% of the total budget. When a major incident in Kvarken occurs we have a common responsibility to resolve the situation as good as possible, to minimize damages and save lives. The idea for the SIK-project was born after an evaluation in an earlier project Prehospital sjukvård in Kvarkenområdet where difficulties in establishing contact occurred between Vasa hospital (Finland) and Norrlands university hospital in Umeå (Sweden). The need to create a network to improve and consolidate cooperation became apparent. During the three years of project a mapping and analysis of the current situation has been done. Disaster plans of both sides (Vasa and Umeå hospital) have been compared. Several cross-border training exercises for medical and rescue staff have been completed. Examples of the results: • Increased detailed knowledge in organization and work issues. • Increased knowledge of participant´s disaster plans. • A terminology list has been established, explaining and comparing the most common terms used in rescue situations. • Increased knowledge of treatment in hypothermia.