-
Page d'accueil
-
European Projects
-
Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (Kompetenscentrum Byg..)
Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2
Projektets syfte är att öka kompetensen i inomhusluftfrågor i Kvarkenregionen. Projektets mål är att etablera ett kompetenscentrum som samlar personer med praktisk och forskningsmässig kompetens inom områden byggnader, luftkvalitet och hälsa i Umeå-Vasa regionen. Kompetenscentrets uppgift blir att bistå näringslivet och allmänheten främst i regionerna med information, råd och utbildning inom området. Målgruppen är alla som påverkas av inomhusluften, d.v.s. allmänheten, men speciellt de personer som möter inomhusluftproblem i sitt arbete, bl.a. hälsoinspektörer, bygginspektörer, arbetshälsovårdare, fastighetschefer och forskare. Achievements: Kort om resultaten från projektet Kompetenscentrum Byggnad – Luftkvalité – Hälsa 2 (KLUCK 2) Projektet strävade efter att öka kunskapen om inomhusmiljöfrågor i Kvarkenregionen och målet var att etablera ett kompetenscentrum (KOMIN, Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, www.kominmiljo.eu) med uppgift att sprida kunskap och information om inomhusmiljö och hälsa för både näringsliv och allmänhet. En stor del av projektet har även bestått av forskning som strävat till att öka kunskapen om sambandet mellan byggnader, luftkvalitet och hälsa. Ett av de viktigaste medlen för att nå de uppsatta målen är utbildnings- och informationsportalen KOMIN. Förutom den har projektet spridit information via seminarier och föreläsningar, i dagstidningar och facktidskrifter. Inom vetenskapssamhället har projektet bidragit genom att delta i konterenser och göra inlägg i vetenskapliga tidsskrifter. I boken/slutrapporten Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen som består av nio kapitel kan man läsa de mest intressanta aspekterna av projektet. Bakgrund till projektet: Människan tillbringar största delen av sitt liv inomhus. I vissa fall är luften så dålig att människornas hälsa märkbart påverkas. För att lösa problem med dåligt luftkvalité måste man veta varför luften är dålig och på vilket sätt den påverkar människornas hälsa. Det finns alltså ett omfattande behov av information om samband mellan byggnader, luftkvalitet och hälsa i samhället. Att hitta sambanden är en förutsättning för att man effektivare ska kunna förebygga hälsoproblem och underlätta saneringsarbeten i framtiden. Forskningen om inomhusluft bör prioriteras främst för att undvika ohälsa och därmed öka människors livskvalitet, men även av ekonomiska orsaker. Kostnaden för bland annat sjukvård och arbetsfrånvaro är betydande, för att inte tala om kostnaderna för de utredningar som görs av hälsovården och tekniska sektorn, omorganisering och förflyttning av drabbad personal och sanering av byggnader. Under projektet byggdes samarbetet mellan Umeå Universitet och Yrkeshögskolan Novia upp. Två olika men sammankopplade intresseområden i Umeå och Vasa grunderna för projektets början. I Umeå fanns en tradition av forskning om hur inomhusluften påverkar hälsan medan det i Vasa fanns ett stort intresse att lösa problemen med fuktskadade byggnader. Dessa intresseområden kopplade till varandra utgjorde en större helhet som gav möjligheter att se problem med dålig luftkvalitet i ett större, tvärvetenskapligt sammanhang. Det finns många faktorer som inverkar när människor upplever problem orsakade av dålig luftkvalitet inomhus och dessa bör därför hanteras tvärvetenskapligt. Projektet har sammanfört människor med kompetens inom flera olika branscher och samarbetat för att gemensamt försöka informera och hitta lösningar till problemen. Projektets resultat kan redovisas utifrån nio mindre delprojekt: 1. Det viktigaste målet i KLUCK 2:s har varit att etablera ett kompetenscentrum, KOMIN, som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens inom byggnad, luftkvalitet och hälsa under ett tak. Kompetenscentrets uppgift är att bistå näringslivet och allmänheten främst i regionerna med information, råd och utbildning inom området. KOMIN byggdes upp genom möten med företag och organisationer med gemensamma intressen. Detta för att bygga upp ett nätverk av olika typer av kompetens eftersom utredningar av problem med inomhusmiljö kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt. En stor del av projektet har bestått av aktiviteter som strävade till att öka kompetensen i nätverket. Att kontinuerligt öka kompetensen i nätverket är en förutsättning för att kometenscentret som etableras ska vara till nytta för sin omgivning och fortsätta utvecklas även efter projektets slut. Ett viktigt arbete i etablerandet av ett kompetenscentrum har varit att arrangera egna seminarier och att delta i andras seminarier och konferenser. Detta stöder den interna informationsspridningen, etablerar centrets ställning i forskarvärlden och ger kunskapsspridning utåt till fackfolk och allmänhet. 2. Förutom KOMIN har man inom projektet bearbetat data som samlades in under KLUCK 1 som var föregångare till KLUCK 2. I det tidigare projektet mättes den kemiska exponeringen hos kontorsarbetare i Umeå och Vasa. Väldigt mycket arbete lades ner på att hitta kemiska mönster som är associerade med Sick Building Syndrome (SBS) men det har inte lyckats. En faktor är osäkerheten i klassificering av fall och kontroller, en annan är svårigheter med att identifiera de ämnen projektet funnit vid de kemiska analyserna på ett konsekvent sätt. 3. Vad gäller emissioner från fuktskadade konstruktioner har projektets resultat presenterats vid flera seminarier, vetenskapliga konferenser, i tidskrifter och i radio. Man har kunnat slå fast att det finns ett samband mellan fuktskadade byggnader och ohälsa. Projektet har jämfört den traditionella metoden att mäta organiska kemiska föreningar i inomhusluften med att mäta dem inuti byggnadskonstruktioner. Resultaten visade att när man kombinerar provtagning inuti konstruktioner med multivariata statistiska metoder ger det mera information om potentiella emissionskällor i byggnaden än om man använder det traditionella sättet att mäta kemiska föreningar i inomhusluften. Resultaten har nått en bred målgrupp, allt från forskare till yrkesverksamma i branschen och allmänheten. Störst betydelse torde dock resultaten ha för de som jobbar med fastighetsutredningar och som i sitt dagliga arbete behöver bättre verktyg vid undersökningar av problem i fastigheter. För att metoden ska kunna användas praktiskt behöver man dock först fastställa normalnivåer av emissioner i olika typer av konstruktioner. 4. En modell som stöd vid handläggning av patienter med miljörelaterade symtom togs fram under projektet. SBS-besvär har tidigare beskrivits som övergående och lindriga besvär som försvinner när den drabbade personen lämnar byggnaden där symtomen uppkommit. Inom projektet träffade man många patienter som inte blivit friska och som har stora besvär på grund av exponering av olämpliga inomhusmiljöer. Projektet gjorde enkätuppföljningar av dessa patienter för att ta reda på om deras symtom fanns kvar. Liknande uppföljningar gjordes också av patienter med el- och bildskärmskänslighet och patienter med icke-allergiska handeksem. De olika patientgrupperna jämfördes med varandra i syfte att hitta gemensamma nämnare för att ge underlag till en handlingsmodell för primärvård och företagshälsovård. Projektet fann att en betydande del av de SBS-patienter som svarade på enkäterna kan utveckla långvariga symtom som i hög grad påverkar deras sätt att leva. SBS-patienterna har en självbild och copingförmåga som avviker från normalpopulationen. Denna bild finns också hos patienter med el- och bildskärmskänslighet och patienter med icke-allergiska handeksem. En avvikande självbild kan utgöra en risk för stress och därigenom öka risken för ytterligare SBS-symtom hos patienterna. En snabb handläggning är viktig när symtom relaterade till inomhusmiljön uppkommer, det minskar risken för kroniska symtom. Har patienten redan en långvarig exponering bör han/hon få hjälp att inse och förstå hur självbild och coping kan bidra till symtomens uppkomst och läkning. Flera arbeten har publicerats redan. Projektet har avslutat analyserna av personlighetsdrag och copingförmåga hos patientgruppen med SBS. En jämförelse av personlighet och copingförmåga vid olika miljösyndrom med patienter med handeksem som jämförelsegrupp har också avslutats. Utanför projektet kommer en kvalitativ studie att föras med intervjuer av patienter om bemötande i vården. Resultaten från undersökningarna har presenterats vid seminarier samt vetenskapliga artiklar. 5. Reaktiv kemi och luftrening. Målet var att undersöka luftreningstekniken jonisering med speciell fokus på huruvida jonisering kan bryta ner flyktiga organiska föreningar (VOC) i inomhusluften och teknikens förmåga att bilda ozon. För att få svar på frågorna utfördes tester i både laboratorieförhållanden och en riktig byggnad. Resultaten visar att det inte sker någon stor förändring i luftens sammansättning och halter av VOC vid joniseringar, åtminstone inte vid låga inomhuskoncentrationer. En antydan av oxidativ kemi kunde dock konstateras. Resultaten visar även att joniseringstekniken som undersöktes genererar både joner och ozon i halter proportionella till jonseringsspänningen. Under studien framkom problem kring provtagning av VOC i oxidativ miljö, vilket efter utredning gav nyttig insikt i provtagningsmetoden. Även om jonisering används flitigt, är frågorna kring tekniken ännu många. Flera har visat intresse för studien, eftersom bristen på pålitlig information om tekniken är stor. Målgruppen för studien är personer med behov av kunskap om luftreningstekniken, bland andra de som säljer, brukar, eller planerar att bruka, jonisering. Resultatet har spridits genom seminarier och via personliga kontakter till intresserade. En teknisk rapport finns tillgänglig för alla på internet. 6. Delstudien som berör enkätundersökning hälsa – innemiljö i Österbotten skulle svara på följande frågeställningar: Kan upplevd hälsa/ohälsa bland personal och elever i skolor förklaras av skolan som fysisk och social miljö, hur allmänt är det att folk lider av SBS i österbottniska skolor och finns det en skillnad jämfört med Västerbotten samt bidrar luftkvalitet och därmed relaterade faktorer i väsentlig grad till skillnaderna i skol-barns och –personals självupplevda hälsotillstånd? Kortfattat kan sägas att projektet i sina studier inte har kunnat se att upplevd hälsa/ohälsa är relaterad till den sociala miljön, men väl till den fysiska miljön. De lärare och elever som deltagit i studien trivs överlag bra i skolan och upplever sociala miljön som god. I studien har projektet i högre grad fokuserat på den fysiska miljön, vilket kan vara den delförklaring till resultatet. De resultat som projektet får fram pekar på att det i 50% av de undersökta skolorna finns en lärare/övrig personal som lider av SBS medan det i 86% av skolorna finns en eller fler elever som har symptom på SBS. Slutsatsen är att SBS förekommer i Österbottniska skolor. Beträffande måluppfyllelsen har delprojektet i stort uppfyllt de förväntningar som fanns beskrivna, men frågeställningen hur allmänt det är att folk lider av SBS i österbottniska skolor och om det är en skillnad jämfört med Västerbotten har inte till fullo besvarats. Det intressantaste och kanske i framtiden största vinsten är att arbetet skett tvärvetenskapligt. Angreppssättet har belyst problematiken med hälsa och innemiljö ut ett helhetsperspektiv, och nu kan man diskutera gemensamma arbetssätt, gemensamma utbildningsmoduler, gemensamma rapporter och gemensamma lösningar där helheten fokuseras. 7. En annan del i projektet var att undersöka SBS i relation till annan miljökänslighet. Eftersom kopplingen mellan fysisk/kemisk exponering och hälsobesvär är svag har individfaktorer undersökts för att förstå varför vissa personer men inte andra besväras av innemiljön. Utöver detta individperspektiv är det fruktbart att studera SBS i förhållande till andra former av särskild miljökänslighet. Projektet har utgått från dessa två perspektiv genom att undersöka följande fyra former av särskild miljökänslighet av direkt relevans för innemiljö och hälsa: 1. SBS 2. Hälsobesvär av luktande/stickande ämnen i omgivningen 3. Hälsobesvär som individen kopplar till elektromagnetiska fält (EMF) 4. Hälsobesvär av buller I viss mån har även astma och allergi undersökts. De övergripande frågeställningarna har rört förekomst och samförekomst i den allmänna befolkningen, symtom och livskvalitet, fysiska/kemiska och psykologiska/sociala riskfaktorer, bakomliggande mekanismer, egenhantering och stöd från omgivningen samt utveckling, utvärdering och normering av metoder och enkätinstrument. Detta har studerats laborativt (bland annat psykofysiskt, elektrofysiologiskt och genom mätning av blodflödesförändringar i hjärnan), med kvalitativ innehållsanalys (baserat på intervjuer) och genom enkätbaserade undersökningar. Det sistnämnda gäller främst Miljöhälsostudien i Västerbotten. För denna skickades en omfattande enkät som innehöll miljörelaterade frågor om hälsa till 7 600 slumpmässigt utvalda vuxna (18-79 år) bosatta i Västerbottens län. Arbetet inom ramen för delprojektet har utmynnat i artiklar i vetenskapliga tidskrifter, bokkapitel och facktidskrifter, populärvetenskapliga artiklar, inslag i radio och TV, presentationer vid vetenskapliga konferenser samt manuskript under arbete. Hela 21,6% av normalbefolkningen rapporterade minst en av de fyra undersökta formerna av särskild miljökänslighet. Inom varje miljökänslighet varierade förekomsten stort beroende på hur miljökänslighet definieras. Samförekomsten av de fyra formerna av miljökänslighet är mycket hög. Till exempel så rapporterar 70% av de med SBS att luktkällor (som parfym) och källor till EMF (till exempel mobiltelefoner) är de faktorer som ger mest hälsobesvär. Kvinnorna rapporterar i större utsträckning än män luktförnimmelse då ren luft presenteras, så kallat falska alarm. Detta falskt-alarm-beteende väcker frågan om det är viktigare för kvinnor än för män att upptäcka möjliga hälsorisker, alltså att de är mer på sin vakt än män. Koncentration av exponering tycks inte vara direkt kopplad till hälsosymtom, utan uppstår under förutsättning att personerna känner lukten av den kemiska exponeringen och att de bedömer exponeringen som hälsofarlig. Oro för hälsan förekommer inte bara gentemot det man är känslig för, utan även gentemot andra miljöfaktorer och teknologiska faktorer. Detta väcker frågan om denna generella oro för nämnda faktorer efter hand kan bidra till utveckling av även andra former av särskild miljökänslighet. Psykofysiska och elektrofysiska hjärnregistreringar visar att neutral sensitisering förekommer som en möjlig förklaring till kemisk intolerans. Preliminära resultat vid exponering för luktande ämnen hos personer med kemisk intolerans indikerar högre blodflöde än normalt i limbiska områden som tidigare visat sig vara inbegripna i rädslobetingade, känslomässiga reaktioner och upplevelse av hot. Att leva med SBS medför mycket negativa konsekvenser för vardagliga aktiviteter (till exempel att kunna fortsätta i arbetslivet), den egna ekonomin, familj och vänner samt känslolivet. Grad av kemisk intolerans spelar en viktig roll för egenhanteringen av besvären, men undvikande strategier dominerar. Känslomässigt stöd från omgivningen dominerar över praktisk hjälp och hjälp att skatta information. 8. Inom delprojektet Intelligent styrning av byggnader har fokus legat på kopplingen mellan inomhusmiljö, styrsystem och energieffektivitet. I ett initialt skede konstaterades att eftersom området är väldigt brett så är det skäl att avgränsa undersökningen för att mera konkret kunna fokusera på specifikt område och få fram mer noggrann information. Därför gjordes en granskning av möjliga inriktningsalternativ för delprojektet och det område som valdes kom att vara ett väldigt naturligt alternativ med ett relativt välkänt problemområde men med problemlösning från ett helt nytt angreppssätt. Fuktproblem i krypgrunden har varit kända sedan 70-talet, men trots detta är den ett vanligt alternativ ännu idag tack vare att den också har sina fördelar. Problemen är komplexa så utgångspunkten har i stället varit att inte enbart fokusera på byggteknik utan att även se på lösningar från ett regeltekniskt perspektiv. Om man inte fullständigt kan eliminera problemet, kan vi då åtminstone styra dem och hålla situationen under kontroll? Förhoppningen var att kunna minimera risken för fuktskador som kan påverka inomhusluften och således också människors hälsa....
Accédez au prémier réseau pour la cooperation européenne
Se connecter
ou
Créer un compte
Pour accéder à toutes les informations disponibles